36 timmar i sol och is

Lördag och vi har vaknat efter en slö morgon med frukost och tidningsläsande. Väl ute på gatan haffar vi en rikshaw som tar oss till ett "köpcentra" vi inte besökt tidigare. Nu visade det sig var mer en gata med tre arkader med 100% indiskt stuk. Vi hittade en butik i källarplanet som sålde indiska snacks och kryddor.


Vi har letat vaniljstänger att skicka hem till julbakande släkt och här var dom. 17 styck för 160 rupies (100 rupies =15 SEK). Då var vår julhets avklarad och vi kunde koppla av och shoppa andra livsnödvändigheter som klatch (hård handväska som liknar ett stort glasögonfodral), manschett-knappar och slips.

Så var det dags att samlas inför kvällen och vi började att bjuda Sunil och Shilpa på glögg och pepparkakor. En helt ny upplevelse för deras smaklökar. Allt serverades i vår julpyntade lägenhet där granen står grön och grann i stugan.

Efter att ha blivit uppvärmda av glöggen åkte vi till "Coast" för att inta middag på bord dukat i sanden.

Det blev lite sydindiskt med fisk och skaldjur som sköljdes ner med öl. Vad gör man sen? Ju självklart något svalkande.






Vi tog oss in på "Fahrenheit 21" som innebar ett tempraturbyte på ca 30 grader inom loppet av 30 sekunder som det tar att gå igenom dörren till baren.

Väl inne var det god stämning trots kylan och kanske det var tack vare ABSOLUT som verkar ha en central roll i barens utbud. Det behöves ingen is i drinkarna för de serverades i "isglas". Lite isblock längs väggarna och soffor, bord och bardisk i is bidrog till köldupplevelsen.














Sunil och Shilpa hade aldrig tidigare upplevt denna stänga kyla och vårt barnasinne kom fram igen när vi blåste "rök" på varandra.



En rikshaw hem igen och några timmars sömn innan söndagen gryr.

Det var nu dags för brunch på SHIRO nere i södra Mumbai, ett ställe känt för sushi och dumplings. Shiro ligger i ett före detta spinneri så det var högt till tak och en imponerande dörr att öppna för att komma in och ut. Vi mötte Lars, Annie och Fanny där för att njuta av maten och snacka lite om hur det är att bo i Indien. Lars och Annie har bott i Korea tidigare men varit i Mumbai ungefär lika länge som oss. Annars bor de i Lund i ett hus på Linero. De har studerat i Karlstad och redan då praktiserat på att bo i "excil". Med den erfarenheten fick de blodad tand att ge sig ut i världen. Karin och Annie träffas varje vecka och upptäcker Mumbais alla shoppingarkader och gallerior. Det snackas om att det ska bli kultur, ni får veta mer om det i någon blogg framöver.











Maten var verkligen god och vi lät sushi och dumplings med mera fylla våra smak och doftceller till dess att mättnadskänslan satte stopp. Inget kaffe fanns så det blev taxi tillbaka till Bandra/Kahr och lägenheten där Lars, Annie och Fanny bor. En fantastisk lägenhet med utsikt över hustaken från 10 våningen. Kaffet var naturligtvis Zoega-rostat, så det blev en perfekt avrundning på vår lunch.

Ingen rast och inge ro. Nu bar det av till tygmarknad. Vi hade varit där en dag innan och eftersom det fattades några meter av ett tyg vi köpt så skulle vi kolla om de fått hem mer av det tyget. Till vår förvåning hade de lagt undan tyg till oss! Det blev ytterligare inköp av tyg och schalar så vi kan väl snart inreda hela Oskarshem i färgglada indisk gardiner och kuddar.

Mörkret kom igen och vi blev hungriga trots den rejäla lunchen. Ingen orkade tänka på att laga mat så vi gick till en restaurang. Det blev tandorigrillade scampi, youghert marinerat lamm, en potatis rätt och ett naan bröd.

Äntligen dags att åka hem till Jercelle och vila tänkte vi. Men det blev inget av med det, för när vi kom hem var hela gården fylld av folk och värsta festen pågick.
Vi blev inbjudna och minglade runt bland folket fram till midnatt. Då, äntligen var det tid att lägga sig och vi somnade båda omedelbart efter några intensiva och upplevelserika timmar i den fantastiska staden Mumbai. Vi glömde bort att tända vårt tredje adventsljus men det kan vi ju göra en annan kväll.

Gäster med gester

Huset fullt med gäster, den här gången ett glatt gäng med ungdomar från Lund och Helsingborg. Det var Henrik, Ida, Mikael, Nathalie, Oskar och Josefine.
Karin och jag försökte fixa lite mat men vi bestämde snabbt att vi måste ut och lära gruppen hur man beställer på restaurang i Indien. Ett besök på Masalacraft bar and kitchen föll alla på läppen.


Alla var nyfikna på att smaka och det blev lite olika kyckling rätter (vad annars) med olika kryddor och såser. Vi introducerade olika sorters bröd och Raita vilket alla gillade.

Karin tog sedan hela gruppen med på "klassiska Mumbai" som är hennes speialitet numera. Hon guidar helt gratis en hel dag och det blir museum, tvätteri, Leopolds cafe och mycket annat.








Den andra dagen blev det mycket shopping och vi behövde en paus så ett besök i Juhu på "Moccha" med utsikt över Arabiska havet. Här är det öl eller vattenpipa som gäller och vi valde öl eftersom värmen var påtaglig och vätskeförrådet behövde fyllas på.
















Shilpa och Sunil hade lovat att visa oss alla vad nattlivet i Mumbai har att erbjuda. Vi startade med liten drink hemma på Perry Road i Bandra.




Därefter blev det träning i "att fånga en rikshaw". Vi var 10 personer och det innebar att vi behövde fånga 4 vilket inte var helt lätt en lördagskväll. Men som tidigare sagt, allt är möjligt i Indien och vi kom iväg. Henrik och Shilpa kom sist och de verkade ha det så trevligt i sin ricka att det glömde stiga av i tid.

















Efter en något hisnade färd i vimlet kom vi till Juhu och Aurus bar och restaurang. Ett synnerligen diskret ställe sett från gatan. Här hade vi bokat bord för Mr Sunil Roy.... en mix kvällen till ära.


Väl inne på stället var det jättefint med en stor terrass ut mot havet. Tempen var ca 25 så vi slog oss ner och åt och drack och hade en trevlig kväll. engelskan flödade som om den var allas vardagliga språk. Mycket att berätta för varandra om våra olika kulturer. Hur träffas killar och tjejer i Indien /i Sverige. Hur gifter man sig? Hur bor man ? Kan man flytt samman innan man gift sig? Frågorna var många och vi lärde och skrattade.



















Med mat i magen var klockan dags för nattklubb "Blue frog". Nu var det taxi som gällde och att förhandla priset för resan ner till Lower Parel, ca 50 minuter söderut. Alla kom lyckligt fram men vi fick än en gång uppleva hur våldsamt en del kan köra trots tät trafik.
Dags för lite drinkar och dans till Live Electronica som spelades av en mycket känd DJ, häftigt och kul. Mer skratt och snack.

























Alla kom i stämning och vi dansade och roade oss. Några fick ont i öronen. Helt plötsligt tystnade musiken och vi blev ombedda att lämna lokalen! Vi fattade ingenting. det var tydligen något trubbel med polisen och högt ljud!? DJ skulle ha spelat ytterligare 45 minuter men klockan var strax efter halv 2 så vi gick ut och träffade två svenska tjejer som jobbade på vingård i Indien norr om Mumbai.















Nattlivet tar på krafterna även för den starkaste så en liten tupplur är ju aldrig fel för att bli redo för en tripp till Goa dit hela truppen drog.














Väl tillbaka till Mumbai innan resan gick åter till Sverige var det middag med oxfile på Perry Road, rödvissås, råstekt potatis och sallad som ingen vågat äta i Goa, allt enligt önskan efter att alla ätit indiskt (chicken tikka) i 10 dagar.
Karin och jag hade jätteroligt tillsammans med våra gäster och vi hoppas de har många varma och trevliga minnen med hem i vinterkylan.