Några historier

The bright side of life.....

.....ja det är den sida man måste se saker från i detta underbart tokiga land. Ni vet alla att indier inte alltid pratar så lättbegriplig engelska och när vi är ute på restaurang träffar vi servitörer som nog har betydligt mindre ordförråd än vad vi har, så konversationen kan bli alldeles tokig.


I Agra när vi blev strandsatta där firades Ganpati, guden Ganesha vilket är en mycket stor högtid. Vi blev varse detta när vi skulle betala middagen och lämnade fram vårt Visa kort, precis som alltid och det är aldrig något problem.
Servitören säger då, We can't take that card . Today we celebrate the gods and therefor we can't take creditcards.
Vi: How come? How can that affect the telephone connetions and card machines???
Ett leende tillbaka och Sorry. Sen gick han och vi fattade ingenting.
En ny kypare kom och berättade att på grund av Ganpati kunde restaurangen inte ta emot Visa /kreditkort eftersom han som skötte om och kunde kortmaskinen var ledig. Vi fattade och skrattade åt denna något kryptiska konversation. Allt löste sig och vi betalning med kontanter. Den första kypern kom och bad om ursäkt att hans engelska inte var så bra. Vi sa att det var inga problem, log och tackade för oss.


Vi var i Goa under helgen och beställde en espresso efter maten. Karin frågde om de hade Coffe Americano? Kyparen tittade frågande.
Karin förklarade att om man tar en espresso och fyller på med varmt vatten så blir det en Americano.
Kyparen såg lättad och glad ut, sprang lyckligt iväg för att fixa detta.
Kaffet kom in, två koppar i vanlig storlek fyllda till brädden och ett stort glas typ kaffe-latteglas med hett vatten. Vi blev så fulla i skratt. Han hade ju fattat men var i hela friden skulle Karin hälla vattnet. Både kaffekoppen och vatten glaset var fyllda.
Vi drack vårt kaffe som var typ vanligt bryggkaffe och som smakade bra.
När kyparen kom tillbaka för att röja av bordet så försökte vi ännu en gång att förklara vad en Coffe Americano var. Kyparen insåg att vi behövde en kopp med lite kaffe och ville bestämt rätta till "misstaget". Vi protesterade inte utan efter en stund kom han tillbaka med nya koppar med kaffe.
Nu hade han fyllt upp koppen till hälften med kaffe men det var ju fortfarande ingen espresso så vi ville ju inte späda ut kaffet med vatten.
När han kom tillbaka andra gången för att röja bordet sa vi inget utan bad att få notan. Han såg att vattenglaset var orört så han funderade nog på vad vi var för konstiga typer.
Kyparen lärde nog inget av denna händelse utan fortsätter säkert att servera " espresso" som egentligen är Coffe Americano och vad han tänker om oss vitingar vet vi inget om men antar att han tycker vi är lite lustiga.


Vi möter varje dag språkförbistringar, men med en stor nypa humor så löser sig allt och ofta skrattar alla hjärtligt.